Bergvärmepump

Bergvärme - en högeffektiv värmekälla

Bergvärme är numera en av de mest populära energikällorna för uppvärmning av bostäder och fastigheter. Värmefaktorn är hög för bergvärme, systemet ger omkring fyra gånger så mycket energi som det förbrukar. Därmed kan bergvärmepumpen stå för upp till 95 procent av husets värmebehov.

Vill du också satsa på bergvärme? Fyll i formuläret till höger, så hjälper vi dig vidare.

Läs också: Vad kostar bergvärme? 

Priser för bergvärmepump & borrning

Bergvärme är en högeffektiv värmekälla, men investeringskostnaderna är också höga.

Totalkostnaden för en bergvärmeinstallation brukar hamna mellan 120 000 och 200 000 kronor för en genomsnittlig villa. När det kommer till priset på bergvärme, finns det tre delar i offerten som innebär stora utgifter:

1. Bergvärmepumpen 45 000 - 90 000 kronor
2. Borrning och montering av kollektorslang 30 000 - 90 000 kronor
3. Rördragning och installationskostnad 10 000 - 30 000 kronor

Om din bostad överstiger 200 kvadratmeter eller har ett ovanligt stort värmebehov, kan kostnaderna överstiga ovan nämnda exempel. För stora fastigheter kan man behöva göra mer än ett borrhål, vilket givetvis påverkar totalkostnaden.

Du kan använda rotavdraget för att få 30 procent avdrag på arbetskostnaden av installationen. Arbetskostnaden är ett schablonbelopp som uppgår till 35% av totalkostnaden.

Vid en installation med en totalkostnad på 150 000 kronor, kan du räkna med 15 750 kronor i rotavdrag. Alltså betalar du 134 250 kronor istället. 

Varför är prisvariationerna så stora?

Det är svårt att göra en generell uppskattning på vad bergvärme kan kosta. Berggrund och husets energiförbrukning står för de vanligaste orsakerna till varierande priser. Priserna varierar också mellan landsbygd och stad.

Bergvärme i Stockholm

Stockholm har inte bara de högsta kostnaderna för ansökan om bergvärme, likaså kan installatörerna ta ut relativt höga priser. Det beror på att det är många som efterfrågar bergvärme i Stockholm, även om antalet installatörer är relativt få.

Öland, Gotland och delar av Skåne

Stora delar av den svenska berggrunden består av granit, vilken har en hög värmeledningsförmåga. I delar av Skåne, samt på Öland och Gotland, består berggrunden främst av kalksten. Kalksten är en porös bergart som inte leder värme särskilt bra. Därför kan det vara mindre ekonomiskt lönsamt att satsa på bergvärme i dessa regioner. Jordvärme eller en luft-vattenvärmepump fungerar dock bra tack vare milda vintrar.

Värmebehov påverkar priset

Bergvärme kräver en energikonsumtion på omkring 25 000 kWh per år för att vara ekonomiskt fördelaktigt. Har ert hushåll ett väldigt lågt värmebehov blir återbetalningstiden för bergvärmepumpen väldigt utdragen. Bergvärme är idag väldigt populärt, men moderna luft-vattenvärmepumpar fungerar minst lika bra i södra Sverige.

Läs också: Värmepump i Sverige 

Passar bergvärme din bostad?

För att bergvärmepumpen ska återbetala sig och fungera optimalt i många år, finns det några faktorer som ska tas i beaktning före installation av bergvärme.

Värmebehov

För ekonomisk vinning med bergvärme, krävs en energiförbrukning på omkring 20-25 000 kWh per år. Bergvärme fungerar bra för uppvärmning av tappvatten, vilken är en fördel om ni är många personer i hushållet som använder varmvatten.

Distributionssystem

Bergvärmepumpen kräver ett vattenburet distributionssystem med radiatorer eller golvvärme. Radiatorer ger en något lägre årsvärmesfaktor, jämfört med golvvärme. Det beror på att framledningstemperaturen i golvslingor vanligen är lägre än i radiatorer. Om boendet idag har mindre radiatorer från 70-/80-talet, kan dessa behöva bytas ut till större radiatorer med lägre framledningstemperatur.

Nuvarande uppvärmning

Om bergvärmepumpen ersätter en förbränningspanna, finns det ett par saker att ta i beaktning:

1. När förbränningspannan tas bort riskerar man kallras från skorstenen, då denna inte längre värms upp. Om huset har självdragsventilation kan denna påverkas när murstocken bli kall. Den varma murstocken bidrar nämligen till god luftcirkulation i huset.
2. Om förbränningspannan stod i en källare som inte har radiatorer, kan extra radiatorer eller golvvärme behöva sättas in för att undvika fukt och kalldrag.

Tomtarea

Borrning för bergvärme kräver inga stora tomtytor. Maskinen behöver kunna komma in på tomten, och det ska vara minst 20 meter från närmaste borrhål. Borrning ska inte utföras alltför nära huset, då vibrationer kan orsaka sprickor i grunden. Därför brukar man rekommendera att borrhålet ska göras minst 10 meter från tomtgränsen och minst 4 meter från huset.

Övriga restriktioner

Du ska alltid ansöka om tillstånd för borrning av bergvärme. Det gör du genom din kommuns miljökontor, eller motsvarande förvaltning.
Om din bostad ligger på mark inne på ett vattenskyddsområden eller annan natur som är skyddad enligt lagstiftning, kan du bli nekad att borra för bergvärme. Det beror på att kollektorslangen nere i borrhålet innehåller brinevätska, vilken inte får läcka ut i marken. Denna risk är mycket liten, men ska tas på största allvar, särskilt när det gäller vattenskydds- och naturskyddsområden.

Hur djupt måste jag borra?

Borrdjupet för bergvärme brukar ligga mellan 50 och 200 meter. Hur djupt man måste borra beror på flera faktorer:

1. Markdjup ned till berggrunden
   Markdjupet ned till berggrunden har stor påverkan på arbets- och materialkostnad. Det beror på att särskilda foderrör med extra isolering måste sättas från markytan och minst två meter ner i berggrunden. Foderrören är ganska dyra och är dessutom tidskrävande att montera, eftersom delarna måste lödas ihop.
2. Berggrundens mineralsammansättning
   Berggrund med hög densitet leder värme bra. Granit och gnejs är exempel på bergarter med god värmeledningsförmåga. Om berggrunden är uppblandad med andra material, har sprickor där grundvatten passerar eller har stor rasrisk, påverkar detta hur lång tid borrningen tar samt hur man kan borra.
3. Bostadens värmebehov
   Ju större hus och värmebehov, desto djupare borrhål krävs. Däremot klarar de flesta borrmaskiner endast ett djup ned till 170-180 meter. Ur varje meter kan man utvinna mellan 10 och 40 watt per meter. Om det krävs mer energi kan man behöva borra flera borrhål. 

För- & nackdelar med bergvärme

Fördelar

• Kan sänka värmekostnaderna med upp till 80 procent
• Lång livslängd på bergvärmepumpen - 15 till 20 år
• Klarar att stå för uppvärmning av huset även under kalla vinterdagar
• Kräver inget stort ingrepp på tomten

Nackdelar

• Kräver ett vattenburet distributionssystem
• Investeringskostnaden är hög
• Vid långt avstånd till berggrunden finns större risk för komplikationer
• Svårt att korrigera fel eller komplikationer med kollektorslangen.

Låter bergvärme som något för dig? Fyll i formuläret längst upp på sidan.